Paradoxen

”Investeringsfilosofi”, ja det låter ju väldigt märkvärdigt. Några filosofer är vi dock tyvärr inte. Möjligen kartläsare. Hur ser den finansiella kartan ut och vart placerar vi oss på den? Det har varit en viktig fråga. Är marknader effektiva eller inte? Lite både och, är vår erfarenhet.

Marknader är komplexa och motsägelsefulla. Ibland anmärkningsvärt förutseende och reflekterande, ibland väldigt reaktiva och impulsstyrda. Marknader är som människor, med andra ord, fast ännu mer; de speglar det mänskliga psyket genom ett förstoringsglas.

Meningarna går isär om huruvida det går att systematiskt ”slå” dessa nyckfulla marknader. Allt fler ansluter sig till tesen om effektiva marknader genom att välja passiv förvaltning. Paradoxen här är, att ju fler som väljer att slaviskt följa ett index, desto mindre effektiva kommer marknaderna att bli. Det öppnar i själva verket betydande möjligheter för aktiv förvaltning.

Det de flesta förmodligen (innerst inne) håller med om, är att priserna på finansiella tillgångar, exempelvis aktier, ofta rör sig betydligt mer än värdet på den underliggande, reala tillgången. Det vill säga, pris är inte nödvändigtvis detsamma som värde. För att citera Warren Buffet: ”Price is what you pay, value is what you get”.

Värde och kvalitet

Vårt arbete handlar i stor utsträckning om att bilda oss en uppfattning om företags värde. Det gör vi genom att lära oss så mycket vi kan om bolagen och använda robusta verktyg att räkna med. Det ger oss en ledstång att hålla i när priserna åker upp och ned. På så sätt försöker vi utnyttja volatiliteten på finansiella marknader till vår fördel.

Ofta är detta lättare sagt än gjort. Ibland kan det ta väldigt lång tid innan pris och värde möts. Eller som John Maynard Keynes uttryckte saken: ”Markets can remain irrational longer than you can remain solvent”. Ibland har vi helt enkelt fel. Att värdera företag handlar mycket om framtidsbedömningar. Och att sia är som bekant svårt, särskilt om framtiden. Det vet alla som har försökt.

För vår del blir kontentan av detta att hitta rätt balans mellan å ena sidan den egna övertygelsen och å andra sidan öppenhet för ny information, inte minst för det faktum att man kan ha fel. Både fasthet och flexibilitet behövs. Det är den delikata balansakt som investerare står inför.

Vi tänker kring investeringar i form av en pyramid. Varje placering ska vila på en solid grund av värde och kvalitet. Det är botten på pyramiden. Toppen är en öppenhet för nya intryck. Vi kallar det för operativa trender.

Bra bolag

Det vi i korthet letar efter är: bra bolag till ett vettigt pris med stöd i operativa trender.
Vad menar vi med ”bra bolag”? Det vi talar om är bolag med tydliga marknadspositioner som leds av duktiga människor med en ambition att växa verksamheten. För det mesta speglas detta i siffror, det vill säga i god lönsamhet, bra tillväxt och i en solid balansräkning. Men ”mjuka” faktorer är minst lika viktiga. Bedömning av chefer och deras planer görs bäst genom enskilda möten.

Vad menar vi med ”vettigt pris”? Vi skiljer som sagt på begreppen värde och pris. Värde för vår del handlar primärt om en långsiktig vy på företags kassaflöden och risk. Vår värderingsmodell är till stor hjälp i den bedömningen. När vi säger vettigt pris väger vi också in de ”multiplar” som bolagen handlas till. De bolag vi letar efter ska ha stöd i vår långsiktiga värdering och ha rimliga (men inte nödvändigtvis låga) multiplar på vinster i närtid.

Operativa trender

Slutligen då, ”operativa trender”. Här talar vi om en mer kortsiktig bedömning av bolagens hälsotillstånd. Mår de bra eller inte? Ett sätt att bedöma det är att titta på trender i vinst och försäljning. En annan indikator är om de lyckas nå marknadens förväntningar. Vi tror att en kontinuerlig bevakning av bolagens hälsotillstånd är ett viktigt komplement till de mer långsiktiga bedömningarna av värde och kvalitet.

Så, bra bolag till ett vettigt pris med stöd i operativa trender – det är alltså vad vi letar efter. Vi gör det genom att besöka bolag och prata med de människor som leder dem. Vi gör det genom att räkna noggrant och bilda oss en uppfattning om vad de kan vara värda. Och vi gör det genom att vara öppna för nya intryck i en ständigt skiftande omvärld.

De bolag som bäst möter dessa kriterier tar plats i våra portföljer. Det blir normalt inte så många. Vi koncentrerar hellre kapitalet till de bolag vi gillar allra mest. Ett begränsat antal innehav är lättare att hålla koll på. Och man får bra betalt när man har rätt.

Det har vi inte alltid, men över tid har vår aktiva förvaltning varit bättre än en passiv indexförvaltning. Tendensen för tillfället är som sagt att allt fler väljer passiv förvaltning. Det tycker vi är bra. Marknaden blir mindre effektiv när allt färre tänker självständigt – och möjligheterna för en aktiv förvaltning som vår blir allt större.